Början
Less på överskottskilon och väldigt förtjust i god mat... älskar att laga mat och att umgås i köket, det är ingen riktigt bra kombination. Har gått upp stadigt och två graviditeter har också satt sina spår.
Vad göra? Lågkaloridieter är dömda att misslyckas för mig, visst funkar de ett tag men jag måste hela tiden vara medveten om vad jag äter och när, och jag är samtidigt konstant hungrig. Vilket innebär att jag är konstant sur och grinig. Kort stubin är ingen höjdare med en ettåring och en treåring hemma kan jag berätta.
Träna mer? Kalorier in och kalorier ut. Sanningen att säga så orkar jag faktiskt inte. Går ut på en lång snabb promenad ett par gånger i veckan och försöker gå och simma då och då. Nu under våren går jag på dans en gång i veckan med bebis på ryggen och så tar jag mig till backen då och då, med brädan eller skidorna.
Pulkaåkning är också en rätt bra träningsform kan jag meddela för er som inte har provat det. Iallafall då treåringen ska åka både upp och ner *s*
Nu äter jag lchf sedan årsskiftet, har provat ett par gånger tidigare men första gången var jag gravid och jag ville inte gå ner så mycket då så jag slutade, och andra gången ammade jag fortfarande heltid så då kändes det inte heller så lyckat att gå ner så mycket.
Det känns som om det här mer är en livsstilsförändring än en diet. Det är inte svårt att hålla eftersom jag slipper vara hungrig, jag slipper förbjuda mig att äta saker och det är gott. Jag behöver inte tänka på att inte äta godis, eftersom jag helt enkelt inte är sugen, för det mesta iallafall.
Och jag har gått ner från storlek 44 till storlek 40 på mindre än tre månader, samtidigt som jag aldrig har behövt vara hungrig. Kan det bli mycket bättre? Nu för tiden kan jag till och med springa korta bitar av mina promenader, det orkade jag inte förut, jag var lite för tung för det. Nu då jag springer så är det flåset som tar slut först, inte orken i musklerna.
Nackdelar då? Ja, det finns faktiskt sånna. Framför allt att jag inte längre kan ha mina gamla favoritbyxor... och så blir disken rätt så flottig. Det är smällar man får ta för att må bra, ha ett jämnare humör och att äta god mat med gott samvete!
Vad göra? Lågkaloridieter är dömda att misslyckas för mig, visst funkar de ett tag men jag måste hela tiden vara medveten om vad jag äter och när, och jag är samtidigt konstant hungrig. Vilket innebär att jag är konstant sur och grinig. Kort stubin är ingen höjdare med en ettåring och en treåring hemma kan jag berätta.
Träna mer? Kalorier in och kalorier ut. Sanningen att säga så orkar jag faktiskt inte. Går ut på en lång snabb promenad ett par gånger i veckan och försöker gå och simma då och då. Nu under våren går jag på dans en gång i veckan med bebis på ryggen och så tar jag mig till backen då och då, med brädan eller skidorna.
Pulkaåkning är också en rätt bra träningsform kan jag meddela för er som inte har provat det. Iallafall då treåringen ska åka både upp och ner *s*
Nu äter jag lchf sedan årsskiftet, har provat ett par gånger tidigare men första gången var jag gravid och jag ville inte gå ner så mycket då så jag slutade, och andra gången ammade jag fortfarande heltid så då kändes det inte heller så lyckat att gå ner så mycket.
Det känns som om det här mer är en livsstilsförändring än en diet. Det är inte svårt att hålla eftersom jag slipper vara hungrig, jag slipper förbjuda mig att äta saker och det är gott. Jag behöver inte tänka på att inte äta godis, eftersom jag helt enkelt inte är sugen, för det mesta iallafall.
Och jag har gått ner från storlek 44 till storlek 40 på mindre än tre månader, samtidigt som jag aldrig har behövt vara hungrig. Kan det bli mycket bättre? Nu för tiden kan jag till och med springa korta bitar av mina promenader, det orkade jag inte förut, jag var lite för tung för det. Nu då jag springer så är det flåset som tar slut först, inte orken i musklerna.
Nackdelar då? Ja, det finns faktiskt sånna. Framför allt att jag inte längre kan ha mina gamla favoritbyxor... och så blir disken rätt så flottig. Det är smällar man får ta för att må bra, ha ett jämnare humör och att äta god mat med gott samvete!
Kommentarer
Trackback
